/ Allmänt /

LÅNGKALSONGER

Norra Pakistan råkade ut 2011 ut för en jordbävning med resultat att många dog och stora massor av människor blev hemlösa.
En drabad by låg mellan två branta berg men skola fick inte plats. När barnen kom hem var det bara ett berg och byn och föräldrarna var borta. 

I de dagarna ringde telefonen "vill du köpa långkalsonger"? sa en röst.
NEJ NEJ har inte använt sådana sedan jag lärde mig göra motstånd"
Rösten " du behöver inte använda dem skänk dem till jordbävningsoffer i Pakistan.
Priset?
"Tar du hela partiet blir priset en kr. paret?"
KÖR TILL.
En normalt tänkande skulle frågat om antalet.
Nu stod jag där med 40 000 långkalsonger. Ringde runt och såld till släkt och vänner.
Bästa kunden var Kennet i Lidköping.
Sedan lastning i kontinens.
Båt och sedan tåg.
Så kom då katastroffrågan skulle verkligen män och kvinnor ta på sig svenska militärkalsonger?
Visserligen nytvättade men ändå.

Glädje högt i taket. Alla i landet går i bylsiga kläder och värmande långkalsonger syn inte.
Suliman dela ut.
Hur många liv som räddades?
/ Allmänt /

SÖNDAGSKOLAN.

Interneringsfängelset i Kalmar kom på att fångarna borde ha mer kontakter  med andra än fängelsepersonalen. Vi var två peroner utifrån som fickl dela på tjänsten. Intressant jourjobb med utryckningar dag och natt.
Någon var förtvivlad och behövde tröst.
Någon var våldsam och behövde lugnas.
Andra bara ville prata. Två års tid på sextiotalet lämnar många minnen.
Några av landets värsta förbrytare pratade av sig.
En dag ville landets resande fängelsepräst tala med oss. På mötet berättade han "i trettio års tid har jag mött de flesta av Sveriges fångar.
Har frågat samtliga.
HAR NI GÅTT I SÖNDAGSKOLAN.
Inte en enda av dem har svarat ja"
 
Jag fortsatte på med samma  fråga. Samma resultat.
En av dem hade dock gått bibelskolan i Örebro. 
Nu har vi ingen söndagskola längre.
 
Undra hur mycket vi missar?
/ Allmänt /

Klippt från Lars Palmgren.

Gisslan i Colombia fick hjälp av indianer

Publicerat torsdag 27 november 2003 kl 05.34

I Colombia frigavs häromdagen två av de sju utländska turister som kidnappades för snart två månader sedan av ELN-gerillan. En av de kidnappade lyckades fly redan efter några dagar. Under sin flykt fick han hjälp av de indianer som bor i området och som själva har kämpat i åratal för att stå utanför den väpnade konflikten i Colombia.

Hermes är ledare för en av de fyra indianska grupper med omkring 40 000 männiksor som alltid har levt i Sierra Nevada de Santa Marta på Colombias östkust, ett hisnande vackert landskap med höga snöbetäckta berg, täta djungellika skogar och vida ängsmarker. Här har livet alltid styrts av urgamla seder och bruk. Men nu, säger Hermes, blev vi klämda mellan två eldar. Högst upp höll vänstergerillan till och längre ner med kontroll över alla infartsvägar, har högergerillan, de så kallade paramilitärerna, sitt fäste. Genom hot och terror har de väpnade grupperna slitit sönder den traditionella indianska livsstilen. Vi kan inte röra oss som vi vill. Vi tvingas att betala skatt till dem och alla grupper försöker tvinga unga indianer att gå med dem. Men, säger Hermes, vi har bestämt att slå tillbaka på vårt sätt. Vi vill inte leva med kidnappningar, mord eller hot i Sierra. Som på så många andra håll i Colombia har indianerna i Sierra hittat inspiration i sina egna traditioner för att utveckla fredliga försvarsmekanismer. När någon har kidnappats av gerillan eller paramilitärerna har byrådet mangrannt sökt upp kidnapparna. Det rör sig om 20, 50 ända upp till 200 personer som tysta har satts sig ner framför gerillans eller paramilitärens ledare och vägrat att gå därifrån förrän den kidnappade har släppts. Men det är en skör process. Hoten och anklagelserna om att man arbetar för den andre fortsätter. Terrorn är densamma. Det enda positiva med ELN:s kidnappningar av turister, säger Hermes, är att omvärlden upptäckte att vi finns. Vad vi hoppas på nu är att omvärlden också ska vara villig att stödja oss i vår strävan att stå fria i ett krig som inte är vårt.

Lars Palmgren, Bogata lars.palmgren@sr.se

Lyssna mer